Jag och mitt.....

Men blir alltid lite sentimental på barnens födelsedagar och tänker tillbaka på när de kom till världen. De flesta av er har ju redan följt Elias till världen, men här är den.....

Det blev en helt underbart vacker liten PRINS! Vi är så glada, nöjda och tacksamma över det här lilla livet som vi skapat. :-) Tänk att det kan bli så bra....

Vaknade på lördag morgon av att en känsla infann sig: "Idag kanske är dagen då vi får träffa bebisen." Vet inte vad det var men en känsla bara. Beslöt mig för att fira min vän Lisa på hennes 30 års dag just den dagen istället för att vänta till dagen efter så hon skulle fira tillsammans med Luddes dop. Så jag och J köpte tårta och åkte till dem och fikade på fm. Sedan åkte vi hem till ma o pa där tjejerna var. Åt lunch där och sa till mamma att det kändes annorlunda idag. Vi tippade på vad vi alla trodde att det var för bebis och storlek. Sedan skulle vi åka på handboll. Bestämde mig för att ta med BB-väskan ifall att...

Åkte och hejjade på Brynja och laget ett tag, sedan stannade vi hos mormor o morfar och fikade. Jag och J åkte ensamma hem för mamma ville ta tjejerna en natt till.

Jag tittade på Melodifestivalen och Spårlöst försvunnen och inget hände. Tänkte att det blir nog ingen idag heller....

Gick och la mig kl 23 och somnade gott. Vaknade av att det kändes som något liknande en svag värk. Tittade på klockan: 00.14.
Gick på toa och fick en till efter någon minut abra, men ingen större kraft i den heller. Men J kommer och börjar bli lite orolig säger han." Nu har du haft några tätt ju."

Bestämmer mig för att klä mig ifall att.... Vi går upp, lägger vetekudden i micron, sätter på te och hela tiden har jag täta 3-5 min värkar, men inte jobbiga. Ringer BB för att säga att vi troligen kommer in snart eftersom jag är lite orolig att det kan gå fort. Det är lugnt på BB så vi är välkomna när vi vill!

kl 1.00 vill jag åka. Vill inte ha jobbiga värkar i bilen och J tycker att det börjar kännas som det är dags...

kl 1.45 är vi inne på NÄL och får en CTG kurva men värkarna avtar lite, kommer inte lika ofta och jag säger till J att jag tycker att det känns lite pinsammt att vi kom så tidigt...

Får en värk som känns lite mer och så kommer en till som känns mer.

kl 2.05 under den andra värken går vattnet! Splasch...... och jag säger till J att ringa på BM. Hon kommer fort och med ett glas isvatten i handen, hon tyckte att bebisen var för lugn så jag skulle dricka lite för att väcka den, men nu behövdes ju inte det. ;-) Hon vill vänta med att undersöka mig för nu är det ialla fall på G. Vi byter kläder, eller jag gör det eftersom jag är pisseblöt. Men fortfarande är allt ganska lugnt. Men vi får flytta över till ett förlossningsrum för vi är ensamma på förlossningen. Det hade varit fullt hela veckan men just denna natten var det lugna gatan. Tur för mig....

kl 2.45 får vi vårt rum. J är sugen på kaffe så BM tycker att vi i lugn och ro kan promenera till kaffeautomaten som ligger i samma korridor. Under den korta promenaden får jag kraftiga täta värkar och vi får skynda tillbaka för jag behöver till toa!

Stånkar och stönar och vid 3.15 får J ringa på BM för det trycker på ordentligt känner jag. Kan bara säga FY FAN, FY FAN hela tiden! Det gör vansinnigt ont och trycker neråt som sjutton. BM kommer och vill undersöka läget nere men jag får värkar hela tiden! Och kommer inte ner i sängen. Till slut går det och en jobbig underökning med mycket värkar visar att jag är öppen 5-6 cm och kl är 3.15 ca och jag vill upp igen, det går inte att ligga. BM säger att det tar en stund till och jag vill ha lustgas. Hänger på gåstolen och andas ordentligt i masken. Trycket är olidligt.

kl 3.30 signalerar jag till J med viftningar att det är bäst att han ringer på BM för det här går inte! Ingen kommer på stört så jag skriker till J under masken: Men ring på dem då!!

"Ja jag har ju gjort det!"  säger den stackaren och får rusa till korridoren och skriker åt dem att skynda sig! "Hon vill krysta där inne nu!"

BM och en USKA kommer rusande och de vill absolut underöka mig först. "DET GÅR INTE!"  skriker jag. "JAG JAG KAN INTE LÄGGA MIG NER BEBISEN KOMMER". Men J får ta och välta ner mig och BM tar mina ben som bara vill vara kryssade ;-)  och lägger ner mig och undersöker. Jag vill krysta hela tiden och hon säger att det är OK, bebisen är redo men är lite högt upp ännu. Men om jag måste så kan jag krysta. JAG MÅSTE!

kl 3.35 "Anteckna det ropar BM till USKAN, nu börjar krystvärkarna." Det går lite fort och BM säger till mig att bara flåsa, inte krysta mellan värkarna för att få lite syre och så att vävnaderna ska hinna töjas med.

Jag hänger i lustgasen och de får säga till mig några gånger att andas utanför masken när jag inte har värkar, det känns nästan omöjligt för det känns som jag har värk hela tiden. Så känner jag den där brännande känslan och tänker att nu är huvudet ute! Och ser en konstig bild i mitt huvud (jag är liten som en prick och ur mig den lilla, lilla pricken kommer ett gigantiskt bebis huvud! Ser siffrorna 12.13 12.13 över den bilden, är ju alldeles hög och hallucinerar lite av gasen. ;-) Blir nästan förbannad när hon säger  "nu ser vi håret!" Jag trodde ju att det var ute! Får en ny värk och krystar och Prinsen fullkomligt flyger ur mig, hela han på en gång. Ser hur BM får fånga honom! *hihi* Och han ser så liten ut. Ser med en gång att den har en liten snopp! Overkligt.....

kl 3.44 den 2 mars flyger han ur mig, bråttom som sjutton 9 dagar över tiden..... VÄLKOMMEN!

3360 gram 51 cm och ett hattmått på 35 cm.

Vi får mysa en stund med honom på mitt bröst. Jag får en spruta för att dra ihop livmodern och de trycker mig på magen för att få moderkakan att vilja komma ut, det tar ett litet tag, men till slut krystar jag ute livets träd. Helt och fint är det.

Tror att jag spruckit hela jag, men det visar sig inte vara något. Bara ett litet skrubbmärke i mellangården som eg inte behöver åtgärdas men hon sätter två styng eftersom det blöder lite.

Det smakar bra med lite fika....

Sedan är det dusch och så får vi åka upp till BB kl 6.00.

Joakim lämnar oss och åker hem för att vila lite innan det är dags för ridning med tjejerna. Livet är tufft för en trebarnsfar! :-)

Jag och namnlösa Prinsen ville åka hem tidigt så idag efter OK-stämplarna åkte vi hem. Nu slappar vi en stund innan storasystrarna kommer hem. De är så spända och lyckliga!

Lägger inte lite nya bilder på honom i fotoalbumet för er som vill kika. Kom med lite namnföslag med tack! Vi har några favoriter men inget som är klockrent ännu. Får ta ett familjemöte om det när tjejerna kommer hem.

Lycklig 3barnsmamma.

l

Tänk vad mycket man växer och vad mycket man lär sig på ett år.
Vi har fått världens goaste kille!!