Jag och mitt.....

Tack för de fina kommentarerna på gårdagens inlägg. Kan ju inte ta åt mig äran för den fina "dikten", den hittade jag på nätet, men den skulle kunna vara skriven av mig. Eller av vilken mamma som helst verkade det som. Skönt att se att fler känner igen sig.

Det är ju verkligen så när barnen växer. Ju äldre de blir desto mer krävs det av oss föräldrar. Och under vissa perioder känns det mer. Fast självklart är ju det allra mest roligt, värdefullt och alldeles underbart att vara föräldrer. Och det är ju det man känner när de gått och lagt sig en kväll då man varit arg under dagen. När man får den där stunden på kvällen och varvar ner och reflekterar över dagen. Då kommer det dåliga samvetet över att man blev arg tidigare.

Idag var en bättre dag. Antagligen eftersom vi varit igång hela tiden, men ändå. ;-)

Jag hade räknat med att få lite egentid genom att åka ut till Torp och shoppa lite på rean. Min make är i stort behov av kläder. Men så var även fallet med kylskåpet. Så det blev hela familjen som åkte.
Jag köpte inget. Som vanligt... Blev bara irriterad på allt folk. F-n har de inget bättre för sig på semestern?!

Men nu har stora tjejerna åkt till mormor en stund, kanske över natten. Alice kommer säkert tillbaka. Men jag och E är ensamma. Och jag fick honom att somna så nu ska jag vila lite framför tv´n innan han vaknar snart igen.